Jag väljer teknik efter berättelse: det analoga mötet mellan vattenfärg och bläck, eller blyertsens tunga, surrealistiska skuggor.
För mig är konsten en form av samtidsdokumentation.
Jag ser det som min uppgift att bevara samhällets alla skrymslen för kommande generationer, 

men också att rikta strålkastaren mot dessa platser och människor just nu, i den stund de befinner sig där.

Det trasiga bär på en egen skönhet, och det mörka rymmer alltid något djupt mänskligt.